Oasen på Åsens blogg

Våga vara en experimentell odlare!

Som nybörjarodlare är man rädd för att göra fel, eller det var i alla fall jag. Jag googlade frenetiskt om vad, hur, vart och när man ska odla. Det finns miljoner olika sätt att odla grönsaker, förmodligen lika många sätt som det finns odlare. Det var något som gjorde mig som nybörjare extremt stressad. Så många olika sätt att odla. Hur ska jag veta vad som är rätt? Hur ska jag kunna veta hur jag ska göra när alla säger olika? Tänk om jag gör fel?

Ja, tänk om jag gör fel. Vad händer då? Går världen under? Nä. Det värsta som kan hända är att en sådd inte blir som den var tänkt. Då är det bara att så igen. Och visst är det bra att man gör en grundundersökning, det gör jag fortfarande. Men det viktiga är att sen våga kasta sig ut och gå sin egen väg.

Jag kan inte ha en detaljerad plan att följa i min trädgård. En såkalender eller liknande som jag måste följa. Det gör bara att jag känner mig som ett stort misslyckande. Jag klarar inte av krav när det kommer till odlingen. Den måste få vara lite hur som. Att släppa bilden på ”hur det är tänkt att vara” och bara odla. Ju mer man odlar och ju mer man vågar tänka själv desto bättre och desto roligare tror jag att odlingen blir. Eller så är det för mig. Jag är inte längre rädd för att göra fel.

Jag har en otrolig lust att experimentera i odlingen just nu. Jag sår och planterar utan att ha en bild om hur det ska bli. När jag experimenterar så kan jag aldrig göra fel. Jag kan aldrig misslyckas. Jag kan bara bli en bättre odlare.

Alldeles för många gånger anges att ”det funkar inte” när det kommer till odling. Det kryper i mig varje gång. Och ja visst finns det vissa grundkrav för att det ska funka. Det hela börjar med att man måste så. Sen är tillgången på vatten och näring avgörande. Och så klart temperaturen. Det finns säkert forskat på exakta mängder av varje parameter för att få den mest optimala tillväxten och skörd. Men jag är inte med i någon tävling för att vinna priset för att vara den mest perfekta odlare. Jag odlar för att jag tycker att det är roligt. Mina grönsaker får gärna vara lika missanpassade som jag.

Det är så otroligt befriande att våga gå utanför normen när det kommer till odling. Jag vinner så otroligt mycket på det. Att så mitt i vintern. Att odla vintertid i ett tunnelväxthus för att få en tidigare och senare skörd. Det finns saker som växer mitt i vintern, i mörkret. Det går uppenbarligen även att plantera ut små plantor av sallat, rucola, spenat och grönkål i ett tunnelväxthuset i mitten av februari utan att de dör. Trots att det varit minus 10. Varje trädgård har sina egenskaper som ger olika förutsättningar för vad som kan odlas vart och när. Genom att testa gränserna kan både jag och min trädgård utvecklas och bli något bättre. 

Sallaten ’Dynamite’, de lila rucolan ’Moutarde rouge metis’ och de pyttesmå italiensk rucola har överlevt massor av minusgrader, hela 10 stycken i natt och ser fortfarande fina ut. De skyddas med fiberduk i tunnelväxthuset. Alla plantor utom två av de lila rucolan har dragit upp inomhus under växtbelysning. De har stått där hela vintern och härdat ut. Det var de tillsammans med den lilla sallatsplantan av sorten ’Little gem’ som gav mig idé att testa sätta ut nya små plantor i kylan.

Det är lite spännande egentligen att den lilla rebell jag är ändå har arbetat med att försöka få människor att följa lagstiftning. Att se till så att folk gör rätt. Men när det kommer till odling så får man göra precis som man vill. Det finns inga måsten. Förutom att följa gällande lagstiftning. Givetvis.

3 Comments

  1. Hej! Tack för ett så himla bra inlägg!! Mitt i prick – känner såååå igen det där med att man letar efter "rätt sätt" men hela tiden får nya varianter och den frustration det ger.
    Följer dig sedan några veckor tillbaka – vi verkar ha många likheter 🙂
    mvh Ylva

  2. Håller med, odling är bäst när det är kravlöst.
    Jag brukar tänka att funkar det inte, då köper jag grönsakerna.
    Tex när min katt kom på att ärtskott är det mumsigaste som finns. Slurp sade det, så var det bara att inse att jag får ha sockerärter till kattgräs och de jag ska äta får köpas. 😀

Comments are closed.