Oasen på Åsens blogg
Bygga ut bostadshuset, byta värme- och avloppssystem, bygga hönshus, vagnskjul, kompostskjul, uppföra tre stora tunnelväxthus, skaffa höns, kalkoner, myskankor, kaniner, bin samt valp, anlägga skogsträdgård samt en småskalig grönsaks- och snittoblommsodling gör väl alla på fyra år?
Bilden är från hösten 2020 och mycket som nämns ovan syns inte på bilden.

Att stapla funktioner på gården

Varför kan vi aldrig göra som alla andra? Det är en fråga som jag ställer till och från när det slår mig hur knäppa vi egentligen är. När vi nämner att vi t.ex. tänkt skaffa grisar så kan det vara någon som kommenterar att det har de också tänkt göra när de renoverat färdigt, när barnen växt upp eller vad det nu kan tänkas vara. Konceptet är dock alltid de samma, man har tänkt ta en sak åt gången. Det är kanske de mer logiska angreppssättet, men inte här. Här på gården är vi idioterna som gör allt samtidigt. Vi renoverar hus, bygger ekonomibyggnader, anlägger stora odlingar, skaffar en halv djurpark, håller kurser, säljer på reko-ringar och har ett lönearbete samtidigt. Men varför!?

Allt vi gör på gården är ett komplext nät av tankar och idéer på hur vi smartast kan ta tillvara på resurser och vår tid. På ett eller annat sätt hänger allt ihop och genom att göra flera saker samtidigt får vi ut en större vinst (och då menar jag inte pengar), än om vi tar en sak åt gången. Varje sak vi gör eller bygger samt varje djur vi skaffar har alltid mer än ett syfte. Inom permakultur pratar man om att stapla funktioner för att få ut mera från varje ”element”. Det är genialiskt i sin enkelhet.

Ett av våra närmsta projekt är att bygga ett litet slakteri. Den ska byggas där det gamla svinhus stod. Anledningen till att vi vill ha ett slakteri är först och främst att vi vill ha en bättre plats att ta hand om våra egna djur och i andra hand ha möjligheten till att kunna sälja överskottet. Köttet vi äter är så oändligt mycket godare än det som finns i butiken och det vore kul om vi kunde dela med oss av smakupplevelsen. Enrisrökt ungtupp som sprätt på vår gamla vall går inte att jämföras med kycklingen i butiken. Det är som att jämföra äpplen med ubåtar!

Men att uppföra en ny byggnad för att enbart använda några dagar om året för att slakta kanske hundra fåglar och några lamm per år är ju inte riktigt försvarbart. Så mycket jobb och resurser för att användas så lite, det går inte i vår värld. Därför är det självklart för oss att ”slakteriet” kommer att användas till så mycket mera. Till exempel har vi ett par bikupor här på gården och avser utöka mängden kupor och då kommer vi behöva ett utrymme för att slunga och tappa all honung. Ett slungrum har liknande krav som ett slakteri, det måste vara lätt att rengöra. Vips så har vi fått två nyttor av samma byggnad, vid olika tidpunkter på året dessutom. Men det tar inte stopp där. Vi odlar ju även en massa grönsaker till försäljning och en del av dem behöver förkultiveras. Alltså sås inomhus tidigare på säsongen under växtbelysning, gärna i ett utrymme som är svalare än vanlig rumstemperatur. Tänk vad smidigt att kunna använda slakteriet till det! Det är ju dessutom enkelt att rengöra så det gör inget att man spiller jord på golvet. Nyttan fortsätter; i slakteriet kommer det finnas ett kylrum så att vi kan hängmöra köttet. Men under högsommarvärmen så kan ett kylrum utnyttjas till att förvara grönsaker så att de inte vissnar bort mellan att de skördas på morgonen till dess att de lämnas ut på reko-ringen på kvällen. Sjukt praktiskt att våra olika behov av utrymmet är väl avgränsade i tid. Byggnaden kan då storstädas emellan för att förhindra eventuell kontaminering.

Som jag nämnde så ska ”slakteriet” byggas där det gamla svinhuset stod (som tyvärr inte gick att rädda). Det första steget för att komma igång med bygget var att bila sönder den gamla betonggrunden som var i flera olika nivåer. Även om vi inte tänkt bygga något slakteri i år, så var det viktigt att vi kom igång med att ta bort grunden NU. Varför? Jo, för att vi ska skaffa får! Jättelogiskt eller hur? Men skaffar man får så behöver man bygga ett fårhus. Fårhuset ska givetvis placeras strategiskt. De ska ha möjlighet till skugga sommartid, vindskydd vintertid, vara i närheten till de andra djuren (för att förenkla matning och vattning) samt ha en logisk placering utifrån de olika beteshagar de ska gå i. Sen ska det gärna vara på en relativt plan yta. Detta innebär att huset ska stå en liten bit in i skogen, snett bakom vagnsskjulet som vi byggde förra hösten. Vägen dit är självklart inte plan och fin så vi behöver fyllnadsmassor. Då passar ju ypperligt att vi ska bygga ett slakteri och bila bort en gammal betongplatta.

Nyttan tar inte slut där. Taken på alla byggnader på gården används till att samla regnvatten. Så det är givet att även detta tak kommer att förses med någon typ av vattenuppsamlingssystem. Regnvatten är en otroligt värdefull resurs som behövs till alla våra odlingar under sommaren när det inte regnar. Och på tal om vatten så går det ju så klart åt en del när man slaktar, sköljer av redskap efter att man slungat honung med mera. Allt detta vatten är en resurs som inte ska ”ner i avloppet” så att säga. Antingen kommer det att samlas upp i tankar så att vi kan använda det till att vattna våran lähäck vi håller på att anlägga eller så kommer det att kopplas på vårt gråvattenavlopp som vi hoppas ska ut i reningsdammar vi ska anlägga för att sedan kunna använda vattnet till bevattning och kanske även en liten fiskodling?

Så vi är inte så knäppa som vi ibland kan framstå. Men varför i alla sin ära ska vi skaffa får när vi inte är klara med allting annat? Jo, allt började med att vi hade arborister på besök som tog bort två björkar som börjat luta mer och mer in mot huset… Hur detta leder till får är väl glasklart?

Leave a Reply