Den gamla gräsmattan som omgav huset har nu blivit tre stora trädgårdar. Inte ens i mina vildaste drömmar kunde jag ha föreställt mig hur det skulle se ut idag. Jag minns hur det var många som var avundsjuka på att vi hade så stora ytor att leka med. Själv såg jag det inte alls positivt. Den pyttelilla trädgården vid radhuset var mycket enklare att inreda, fanns ju inte så många alternativ. Här var de oändliga. Där stod vi och tittade ut över den halvdöda gräsmattan i blivande norra köksträdgården och kliade oss i huvudet. Var ska vi börja?
Vi började gräva där vi stod. Först ut blev norra köksträdgården: en lång slingrande bädd som vi fyllde med sparris. Vi har massor av sparris i norra. Runt hundra plantor tror jag. Förutom sparris växer det rabarber, perenn lök, vindruvor, kryddor, medicinalväxter och mängder av månadssmultron i norra köksträdgården. Smultron är godare än jordgubbar enligt mig och ger skörd från midsommar till första frosten. Här finns även amerikanska blåbär, blåbärstry, vinbär, svarthallon, fläder, äppleträd, päron, nektarin, sex persikoträd samt några körsbärsbuskar.
Södra köksträdgården är raka motsatta till norra med alla perenner och organiska former. Här är det raka linjer och annueller som gäller. Ett stilrent mönster som ger illusion att det är ordning och reda på torpet. I verkligheten är det ett strukturerat kaos som råder på gården. En annan skillnad mellan trädgårdarna är att södra anlades över en helg 2020 medan norra fortfarande inte är klart (arbetet påbörjades 2018).
Västra trädgården skulle vi anlägga i år, men förra året vi fick spontant för oss att börja odla grönsaker till försäljning. Bädd efter bädd anlades förra sommaren och fylldes med grönsaker som såldes på bland annat reko-ringar. Tanken är dock att västra ska vara min snittblommeodling. Här växer i skrivande stund flera hundra tulpaner, när de har skördats kommer de ersättas med dahlior och sommarblommor.