Året som sa swoosh! – Att starta en småskalig grönsaksodling

Året 2020 kommer för alltid förknippas med Corona, men för mig kommer det vara året som sa swoosh! Vi gick från noll till hundra inom loppet av några månader. Vi har gjort så mycket. Lärt oss en massa och fått flera nya vänner!

I slutet av april stod jag i tunnelväxthuset och såg ut över mitt gröna hav av bladgrönsaker som sprutade upp ur jorden. Jag insåg att vi aldrig skulle hinna äta upp allt. Vi hade ju ändå lite lösa planer på att kanske starta upp en småskalig grönsaksodling år 2021, vi kanske ska testa lite försiktigt redan i år och sälja lite överskott till grannar? Sagt som gjort la jag ut en annons i den lokala Facebook gruppen. Swoosh sa det och alla påsar var slutsålda. Detta var i början av maj. 

”Intresset för närproducerade grönsaker utan konstgödsel och bekämpningsmedel är stort och vi ser fram emot att sälja mycket mer grönsaker i sommar!”

När jag skrev den där bildtexten till inlägget på Instagram hade jag aldrig kunnat föreställa mig vad som komma skall. Sen vet jag inte riktigt vad som hände. Vi fick några stammisar i närområdet. Vi var på vår första reko-ring i början av juli. Vi sålde några enstaka salladspåsar. Någon vecka senare var bilen helt full med grönsaker som skulle till reko-ringen. Efter ytterligare några veckor kunde man köpa vår salladsmix på både Ica Nära i Katrineholm och på Matbutiken i byn. Någonstans där i juli fick vi frågan från Hardö kultur om inte vi kunde odla typ 100 kg salladskål till honom. Vi blev inbjudna till att vara med på höstmarknad i Vingåker i början av september. Några veckor senare hade skördefest här på gården som blev en succé utan dess like! Trots att det regnade hela dagen hade vi 180 besökare. I september började vi sälja grönsaker till Fredrik Kämpenbergsom är kock på Nyköpinghus (slottet). Nu är det början av december och vi säljer fortfarande en massa grönsaker varje vecka. Hur gick det till?

Första gången vi odlade salladskål var riktigt tidigt i våras. Det gick bra, men det blev aldrig några fullstora kompakta huvuden. Men det hindrade inte oss från att testa att odla 100 kg salladskål till Hardö kultur.

Trots att vi varit självförsörjande på grönsaker i flera år hade vi egentligen inte så mycket odlingsyta i början av året. Vi hade norra köksträdgården, men den är mest fylld med sparris, typ 200 plantor eller nåt sånt. Därtill är det mest sand och asprötter i norra köksträdgården. De mesta av bulkgrönsakerna vi åt kom ifrån vår kära kolonistuga i Nyköping.

Södra köksträdgården har vi suktat efter sen vi flyttade hit, men den har inte varit möjlig att anlägga på grund av all grävarbeten och byggprojekt som skett de två första åren vi bott här. Under påskhelgen i år skapade vi vår pärla. Odlingsbäddar anlades direkt på det som återstod av gräsmattan och var av högst varierande innehåll och kvalité. Allt ifrån ren fårgödsel till uppå nervänd grässvål till ren ensilage. Detta bekymrade inte oss, man får helt enkelt välja sina grödor och det mest går att lösa med lite extra kärlek, det vill säga gödsel. Inför odlingssäsongen hade vi ingen som helst plan att sälja grönsaker. I maj tänkte att det går att sälja överskottet till några grannar. Det var inte förrän slutet av maj som vi insåg att vi skulle medvetet odla lite mera för att kunna sälja. Vi bestämde oss för att odla extra mycket av de grönsaker vi visste att vi kunde odla i vår nyanlagda köksträdgård. Det blev fokus på olika sorters sallat och mängder av brytbönor.

Södra köksträdgården i februari 2020

Södra köksträdgården den 10 april kl 11:54

Södra köksträdgården den 11 april kl 12:18

Södra köksträdgården den 9 september 2020

Södra köksträdgården fylldes fort och efterfrågan ökade. Vi behövde mer odlingsyta. En vanlig person hade kanske hållit sig till planen att västra trädgården ska anläggas 2021. Men vi är inte, och har aldrig varit, som alla de andra barnen. Så ytterligare sju odlingsbäddar på 1×8 meter anlades under sommaren. Någonstans längs med vägen tyckte vi inte att de räckte, så vi anlade ytterligare fyra bäddar på 1×10 meter framför tunnelväxthuset. Till vårt försvar (?) så har vi bara utnyttjat två av dem hittills.

 

 

Jag blundar och försöker minnas allt som hänt. Första salladspåsarna såldes den 3 maj. I juli blev det helt plötsligt plattan i mattan och vi sveptes med. Nu jäklars ska det odlas!

Trots att vi enbart haft vår, visserligen rätt stora, köksträdgård har vi kunnat leverera mängder av grönsaker varje vecka. Att sälja på reko-ringar är både väldigt enkelt och väldigt smidigt samtidigt som det tar sjukt mycket tid. Att skapa en snygg och tydlig annons. Hålla koll på vem som ska ha vad? Vem har betalat? Är betalning bokförd? Har jag svarat dem i Facebook-gruppen? Har vi packat allt? Det tog ett tag att hitta en bra rutin på att ha koll på alla beställningar.  Ett tips är att skaffa Izettle. Det är guds gåva till den småskaliga grönsaksförsäljaren!

Något som varit svårt är prissättningen. Att odla och sälja grönsaker är inte särskilt lönsamt i förhållande till arbetsinsatsen. Man kan aldrig få en vettig timpenning. Inte ens i närheten. Så vad är salladspåsen värd? Det lättaste sättet är att utgå från vad en ekologisk salladsmix kostar på affären. Att odla småskalig utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel sägs ofta vara likställd med ekologisk odling. Jag ska dock påpeka att man enbart får säga att man odlar ekologiska grönsaker och man är certifierad.

En av mina nya vänner har arbetat mycket med marknadsföring och är entreprenör ut i fingerspetsarna. Otroligt inspirerande och glad person. Han sa till mig att vår salladsmix inte ska jämföras med salladspåsen på affären, våra är mycket bättre. Den är ju från Oasen på Åsen, inte någonstans långt bort. Odlad med kärlek och utan gifter och konstgödsel. Att odla småskaligt gör produktionen därtill mer kostsam. Arbetar du med att producera varor av hög kvalité som det ligger mycket jobb bakom ska du inte skänka bort varorna. Vår är mycket bättre än salladsmixen på Ica. (Förutom Ica Nära i Katrineholm d.v.s. som säljer vår salladsmix.) Så hur prissätter man grönsakerna? Jag har inget bra svar på det. Vi har kollat vad andra småskaliga grönsaksodlare tar för sina grönsaker. Försökt göra uträkningar på hur mycket vi behöver/vill tjäna per kvadratmeter bädd på ett år och hur stor arbetsinsats grödan kräver. Priset ändras ju därtill under säsongen utifrån tillgång och efterfråga. Säljes det slut på nolltid kanske det är för billigt? Är det ingen som köper grönsakerna kanske det är för dyrt? Det enda jag kan svara på är att för guds skull sälj dem inte för billigt, vad nu det är. Hur ska du då få en intäkt att leva på? 

Det är oförskämt enkelt att laga mat när man är självförsörjande på grönsaker (och ägg). Det enda som krävs är att springa ut i trädgården och ha lite fantasi! Detta blev en smarrig omelett.

Vi har fått frågan flera gånger i år om vi lever på att sälja grönsaker. Det gör vi inte. Inte ens i närheten. Vi har ingen avsikt leva på att bara sälja grönsaker. Vi säljer grönsaker för att vi tycker att det är roligt att odla. För att ”hemmaodlade” grönsaker är så mycket godare än det mesta som går att köpa på affären. Vi vill dela med oss av smakupplevelsen. Hur grönsaker egentligen ska smaka. Vi odlar sorter som är goda, inte sorter som ska vara snyggast eller klara av långa transporter. Alla pengar som kommer in i gårdsföretaget går till att renovera och rusta upp den lilla gården med stora ambitioner som legat i dvala sen typ 80-talet (eller rättare sagt levt ett liv som sommarstuga).

När vi ändå är inne på att prata pengar så är det jätte viktigt att komma ihåg att det är väldigt mycket pengar som försvinner till staten. Säljer du grönsaker för 100 kr så får inte du 100 kr. Först försvinner momsen, vilket är 12 % på livsmedel. Sen försvinner ytterligare ca 45 % för skatt och socialavgifter, om du driver verksamheten som enskild firma. Detta betyder alltså att du kan ta ut hela 48 kr från de 100 kr du sålt för. Detta är under förutsättningen att du inte har några som helst utgifter för att kunna tjäna dom där 100 kr. Fröpåsar, försäkringar, pappkassar, etiketter, vatten, gödsel, verktyg osv. Om jag förenklar, rundar av och gissar lite så tror jag att man nog sälja för kanske 50 000 kr i månaden för att betala alla omkostnader för att kunna ta ut en lön på 20 000 kr (efter skatt). Det är väldigt många salladspåsar! Sen så får man räkna in att det flesta grönsaksodlare enbart säljer grönsaker under halva året. Då är det 100 000 kr som måste in varje månad.

Hur blir det 2021?

En jättebra fråga! Jag har den senaste tiden fått flera frågor om hur vi planerat vår odling. Det känns alltid lika skumt att svara att vi inte har haft någon plan. Vilket vi givetvis haft, men ingen övergripande plan. De planer vi haft ändrades varje dag och har aldrig varit nedskrivna. Inför nästa år ska vi dock göra en ordentlig plan. Vi vill kunna sälja grönsaker mellan mars och december. Vi vill ha några grönsaksprenumeranter. För att kunna göra detta behöver vi fler odlingsbäddar. Även om Martin älskar att gräva så har även han sina begränsningar. Vi har en vän som hjälper oss gräva vår ”marketgarden” med sin grävmaskin. Så som det ser ut nu kommer det vara ca 1000kvm stort, inklusive gångar och andra biytor. Odlingarna kommer vara nedanför det som framöver kommer benämnas som det lilla tunnelväxthuset (som är 52,5 kvm stort). Då marken sluttar ska det bli tre terrasser, vilket är anledningen till att Martin inte fick gräva allt för hand. Vi gör terrasser dels för att allt vatten inte ska rinna ner till bädden längst ner med även för att det behöver vara någorlunda plant för att sätta upp vårt nya tunnelväxthus på 120 kvm. Det kommer bli så snyggt! Jag kan se det framför mig. Det kommer bli långt mycket mer än bara grönsaker som växer där. Det kommer bli köksträdgården 2.0.

Listan på vad vi tänker odla nästa år är lång. Väldigt lång. Kanske för lång? Nu när vi kommer ha en massa mer yta att odla på finns det nästan inga begränsningar! Förutom en väldigt viktig och avgörande faktor. Min och Martins tid och ork. Att odla är bland det roligaste jag och Martin vet. Att odla är dessutom väldigt viktigt för min mentala hälsa. Vi har lovat varandra att odlingen aldrig får bli ett sånt där måste som hänger över en som en stor sten. Något som tar mer energi än det ger. Att hitta den gränsen kommer vara en stor utmaning med tanke på att jag är gift med en Energizer kanin på speed som alltid har storslagna idéer.

Det kanske är lätt att tro att det är jag som står bakom det mesta av odlandet. Men det hade inte funnits någon storslagen trädgård utan Martin. Vi är ett team som kompletterar varandra.

Lite ”bra att veta” gällande att starta en grönsaksodling

Att odla mycket är bara en liten del av att starta en småskalig grönsaksodling. Det är många lagar och regler runt produktion och försäljning av livsmedel. Odlar man frukt, bär eller grönsaker som man sedan säljer räknas du som primärproducent. Du måste då anmäla dina odlingar till Länsstyrelsen. Vid samtal med Länsstyrelsen konstateras det att ”en gång är ingen gång men har man tänkt sälja på t.ex. REKO-ring vid flera tillfällen så räknas man som primärproducent. Då måste man anmäla sig till Länsstyrelsen.” Anmälan är gratis och görs enklast på Länsstyrelsens hemsida. Länsstyrelsen poängterar att det är viktigt att man anmäler sig då Livsmedelsverket beslutat om dyra sanktionsavgifter om man säljer sina grönsaker utan anmälan. Beroende på vad man odlar och hur mycket blir odlingen klassificerad i olika nivåer som ger Länsstyrelsen en indikation på var de ska prioritera sin tillsyn.

När man odlar grönsaker, oavsett om det är till självhushållning eller till försäljning, kommer det alltid finnas perioder när en viss grönsak sprutar ur öronen på en. Det går inte att äta eller sälja allt. Som självhushållare är det inga konstigheter att man bearbetar grönsakerna eller bären på något sätt, så att man kan äta dem vid ett senare tillfälle, t.ex. att frysa eller lägga in. Men vill man sälja ”bearbetade primärprodukter” som t.ex. sylt, inläggningar eller kryddor måste man anmäla sig som livsmedelsproducent hos kommunen. Kommunen kontrollerar då att ni har ett godkänt kök att producera livsmedel i och att tillverkningen av livsmedel sker på ett säkert sätt.  Det finns ett undantag, om man enbart säljer förädlade vid någon enstaka gång behöver man inte göra någon anmälan, t.ex. när elever som säljer bullar för att samla in pengar till klassresan. Men sker försäljningen vid flera tillfällen måste man göra en anmälan. Kommunen är tydlig med att det är viktigt att livsmedel som säljs ska vara säker. Oavsett om det bedrivs som en hobby eller inte. Mat som inte tillreds eller märks på korrekt sätt kan leda till riktiga tråkigheter. Det vill vi inte, det är därför vi bedriver tillsyn, meddelar handläggaren på kommunen. Även här kan man få dyra sanktionsavgifter om man börjar utan att först fått köket godkänt av kommunen.

Sen så kan det vara bra att skaffa en revisor. Bokföring är nog bland det krångligaste jag varit med om! Att göra det själv har bara framkallat ångest, huvudvärk och ibland även tårar. Ska jag bara ge ett enda tips gällande att starta upp en småskalig grönsaksodling så är det att skaffa en revisor. Ni tjänar på det i längden! 

Vår underbara Lotta på Numbers by Lönnmo har skrivit en text om att starta enskild firma, moms och F-skatt, se nedan.

När man driver eget är det viktigt att göra det man är bra på och att leja ut sådant man inte kan, t.ex. bokföringen. Jag rensar hellre ogräs än att försöka förstå hur jag ska bokföra mitt skattekonto!

Att starta upp ditt företag

Det finns flera olika former av företag att välja på när du har bestämt dig för att som det ofta kallas – starta eget. Det enklaste sättet att komma igång är enskild firma. Det betyder att du bedriver en verksamhet där ditt eget personnummer är organisationsnumret. Alla skatter och avgifter betalas av dig, och deklareras tillsammans med din vanliga deklaration en gång om året. De allra flesta startar sin firma på Verksamt.se, där du loggar in med din e-legitimation. Sidan är pedagogiskt upplagd, och du hittar i princip all information du behöver. Det klurigaste, förutom bokföring och deklaration, brukar dock vara F-skatt och Moms. Vad är det egentligen, och varför behöver du veta det?  

Vad är F-skatt?

F-skatt söker du hos Skatteverket och är ett bevis på att du som företagare betalar dina skatter och avgifter. Om du inte har F-skatt så är det istället dina uppdragsgivare som ska betala dina skatter och avgifter, som om du vore anställd. Därför är det även viktigt att du som köpare av en tjänst kontrollerar att din leverantör har F-skatt när du köper tjänster, annars blir du skyldig att betala skatter och avgifter, utöver det du redan betalat för tjänsten. 

För att bli registrerad för F-skatt måste du bedriva näringsverksamhet. Den måste dessutom vara:

• självständig (det innebär att du oftast inte kan ha bara en kund, där du t.ex. sitter på kundens kontor och arbetar)
• ha ett vinstsyfte
• vara varaktig

Det är Skatteverket som gör den här bedömningen utifrån din beskrivning när du startar företaget. Om det bara är enskilda uppdrag du ska göra kan du istället anses bedriva Hobbyverksamhet.

Om du bara säljer varor behöver du inte ha F-skatt, men många väljer att ha det ändå för det inger en seriös stämpel av företaget. Anledningen till att det inte behövs någon F-skatt för varor är att du inte gör vare sig skatteavdrag eller betalar sociala avgifter på en vara.

Det ska framgå av dina fakturor att du är registrerad för F-skatt, och det är därför också viktigt att du tittar på dina inköpsfakturor att den informationen finns med.

Om du är registrerad för F-skatt och har en verksamhet måste du upprätta en bokföring, som regleras i Bokföringslagen. Extra viktigt är att tänka på de olika regler som finns när du har kontantförsäljning.  

Vad är moms? 

Moms är i grunden enkelt, men är ett av de mer komplicerade områdena när det kommer till praktiken. Kort förklarat så ska nästan alla tjänster och varor som omsätts inom Sverige beläggas med moms. Det innebär att du som startat upp ditt företag även måste registrera dig för moms. Det görs nästan alltid samtidigt som du startar upp ditt företag.

Det finns tre olika momssatser:

6% – används för tidningar, böcker, resor, konserter mm. Oftast kallas denna moms för kulturmoms.

12% – Gäller för livsmedel, restaurangbesök, hotell och konstverk som konstnären säljer själv.

25% – nästan alla varor och tjänster som säljs, med undantag för de som nämns ovan.

Det finns även försäljning som är momsfri. Det kan vara tex sjukvård, utbildning (grundskola, gymnasie, högskola, universitet), artistframträdande och uthyrning av fastighet. Här finns mängder av specialregler, så kontakta alltid en rådgivare för att veta vad som gäller om du startar den typen av verksamhet.

Du ska alltså betala in moms till staten för de tjänster och varor du säljer, men får även tillbaka moms på de inköp du gör till din verksamhet. För att få tillbaka momsen på det du köper måste du alltid ha, eller planera att ha, momspliktig försäljning. Om du enbart har momsfri försäljning så får du alltså inte tillbaka den moms du betalar.  

Det finns även det som kallas blandad verksamhet, där du både har momsfri och momspliktig försäljning, då måste du dela upp den moms du har rätt att få tillbaka. Kort sagt får du tillbaka den moms för de kostnader som hör till din momspliktiga försäljning. 

Om din verksamhet inte beräknas sälja mer än 30 000 kr per år kan det finnas ett undantag att redovisa moms. Oftast med en sådan låg försäljning är dock din verksamhet en hobbyverksamhet och räknas inte som ett företag (se nästa stycke).

Att ha i bakhuvudet är att det finns undantag som har speciella regler. Detta är oftast när du har med fastigheter att göra, och om du köper och säljer varor och tjänster från eller till utlandet.  

Verksamhet i mindre omfattning, hobbyverksamhet

Som tidigare nämns finns det något som kallas Hobbyverksamhet. Om du utför något som inte är din huvudsakliga inkomst, och som du gör på din fritid, klassas det som hobbyverksamhet. Det ska inte utföras på uppdrag av någon annan (då är det en tjänst). Om du går med vinst i din hobbyverksamhet så ska du betala skatt och sociala avgifter för överskottet. Om du är osäker på om det är en hobbyverksamhet kan du titta på de kriterier som krävs för att det ska bli en näringsverksamhet (självständigt, vinstgivande och varaktigt). Om inte alla dessa kriterier uppfylls är det troligtvis hobbyverksamhet du bedriver. Det finns inte samma krav på bokföring i en hobbyverksamhet, men du måste hålla koll på både inkomster och utgifter så att du gör rätt i din deklaration. 

 Lotta Lönnmo