Oasen på Åsens blogg
20190831_082430.jpg

Vi drunknar i gödsel och behöver anlägga en kompost!

Sen i våras har vi haft ca 30 kalkoner och ca 30 höns. De bajsar. Mycket. Varje dag. Framförallt kalkonerna. Vi får enorma mängder gödsel varje dag från våra befjädrade vänner. Vi har fler hundra kilo hönsskit och kalkonskit som ligger i begagnade jordsäckar. Under sommaren har vi gjort gödselvatten på bajset. Vi häller ner en säck i en stor tunna, med lock, och fyller på med vatten. När vi ska gödselvattna rör vi om i tunnan med en särskild pinne sen skopar vi upp 1-2 liter gödselvatten med en foderskopa och häller ner i en vattenkanna. Därefter fyller vi kannan full med vatten och gödslar det som vi tycker behöver lite extra näring. Än så länge har vi inte haft någon planta som protesterat över att de fått för mycket gödsel. Däremot vet jag flera som hade uppskattat om de hade fått mera näring.

Ska passa på att poängtera vikten att ha lock på gödseltunnorna (även om man inte har småbarn). Förra sommaren använde vi en gammal tunna utan lock. En dag när Martin skulle hämta gödselvatten hittade han en halvt upplöst ekorre som drunknat i gödselvattnet. Fy fan vad hemskt! Så äckligt och så tragiskt! Efter den dagen har vi alltid lock på våra gödseltunnor.

 

Några av våra underbara befjädrade vänner. På morgonen sitter det alltid ett gäng kalkoner på odlingsröset och lapar de första solstrålarna som når in i fruktträdgården.

Växtsäsongen är väl att anses som över nu i slutet av november. Det är väldigt lite som växer när solen lyser med sin frånvaro och det börjar bli kallt. När inget växer behöver inte heller saker gödslas. Vilket leder till frågan: Vad ska vi göra med all gödsel?

All kalkon- och hönsgödsel sparas i gamla jordsäckar. Sist jag räknade tror jag att det var 26 stycken säckar i högen. Begagnade jordsäckar är otroligt bra att spara på. Vi använder dem till mycket, att spara biokol, flis från kompostkvarnen, gräsklipp, ful-jord med mera. Mitt mål till 2021 är att vi inte ska behöva köpa mera ”jord” på påse utan att all jord som används produceras på gården. Då får jag väl tigga mig begagnade jordpåsar från andra om vi behöver fler.


Men tillbaka till frågan. Vad ska vi göra med all gödsel? Vi har massor kvar från sommaren och våra befjädrade vänner kommer ju fortsätta att producera en massa bajs hela vintern. En del av säckarna, eller snarare 2-3 stycken, kommer att användas i en varmbänk sen i februari. Varmbänken blev hur som jätte bra i vintras och vi kommer köra samma koncept igen. Det finns en video på Youtube där jag visar hur vi gjorde den. 

Att anlägga en varmbänk är nog banne mig det roligaste jag har gjort odlingsmässigt. Det är så spännande att följa värmeutvecklingen. Magiskt att se grönsakerna växa trots att det är minusgrader ut. Hur fantastiskt underbart det är att kunna skörda gröna blad till en sallad när det ligger snö på backen!!! Bilden är tagen den 10 mars 2019.

Japp då gör vi en varmbänk. Check! Då har vi bara typ 20 nånting säckar kalkon- och hönsgödsel kvar… och antalet säckar ökar ju för varje vecka som går. Så vi konstaterade att vi måste börja kompostera skiten. Det finns några faktorer som är avgörande för att få en bra komposteringsprocess:

  • Bra balans mellan kol och kväve (eller brunt och grönt som några säger)
  • Lagom fuktigt
  • Tillgång till syre

Det finns en uppsjö av åsikter om vad som är den ”rätta balansen” mellan kol och kväve. Vissa säger 9/10 kol och 1/10 kväve. Andra säger 2/3 delar brunt och 1/3 grönt. Men det som räknas som grönt kan ha en väldigt varierande halt kväve… och lika så med det bruna och halten kol. Det går ju att googla sig fram till hur mycket kväve respektive kol det finns i olika material, men vem orkar gör det? Alla dessa siffror gör att det hela verkar väldigt komplicerat. Det finns mängder av böcker där allt man kan tänkas behöva veta om gödsel och kompostering. Det är nog lätt att drabbas av ”analysis paralysis”, alltså att man överanalyserar så mycket att man inte kommer till skott. Själv orkar jag inte ens fundera på att börja analysera utan jag kommer att köra på känsla och utvärdera längs vägen. Naturen är väldigt sällan helt optimal med exakta halter av kväve, kol, fukt eller syre men hon verkar få det att funka bra ändå.

Efter att ha googlat en massa för att få lite inspiration på hur vi ska bygga vårt kompostsystem har vi bestämt oss för att göra något liknande det Charles Dowding har. Komposten kommer att ha tak och tre väggar och vi ska bygga det med så mycket ”skräp” som möjligt från gården. Vi har en del gammal plåttak som ska bli väggar. Syrrans före detta altantak i plast kommer bli taket på komposten och så kommer spillvirke att användas till stommen. Vattnet från taket måste vi självklart samla in eller använda på ett smart sätt. Vi kom fram till att enklast är det att anlägga en bädd under takets dropplinje. Det som växer i bädden kommer troligen även kunna tillgodogöra sig en del av näringen i komposten på andra sidan väggen. Win-win liksom! Om det är något jag har lärt mig från alla permakultur filmer jag sett på Youtube så är det att fundera på om saker kan ha flera funktioner. Komposten kommer att lösa vårt problem med att ha för mycket gödsel, den kommer att ge oss en massa fin jord samt att den kommer vattna och gödsla en odlingsbädd utan att jag behöver lyfta ett finger. Win-win-win!
 

Man börjar med att fylla 1a med kompostmaterial.
När 1a är full börjar man fylla 2a.
När 2a är full vänder man 1a till 1b och börjar fylla 1a igen
När 1a är full så vänder man 2a till 2b och börjar fylla 2a igen.
När 2a är full måste man tömma 1b (som bör vara färdig komposterat)
Sen måste man vända över 1a till 1b och så vidare…

Vi har dock ett problem kvar att lösa. Vi har ju stora mängder kväve (kalkon- och hönsskiten) att kompostera men ont om kol. Vi har förvisso tillgång till några balar kasserad ensilage och det bör gå att kratta ihop en del löv men det kommer inte räcka särskilt långt. Jag önskar att vi hade tillgång till stora mängder av träflis. Det är typ omöjligt att hitta någonstans att köpa träflis. Vi har lyckats köpa en släpkärra med träflis. Men stället vi köpte det från säljer egentligen inte träflis utan jag lyckades övertala dem då jag ville hemskt gärna ha träflis i gångarna i tunnelväxthuset till bröllopet. Förstår inte varför det ska vara så svårt att få tag på träflis! I USA verkar det krylla av träflis och man får det hemlevererat helt gratis! Nå väl, det blir nog så att vi får investera i en bensindriven flistugg (äger ingen traktor). Vi har ju gott om sly och små aspar på fastigheten som vi vill ta bort så det finns gott om material att flisa. Men tills dess att vi har en flistugg får vi köra med vår lilla kompostkvarn.

2 Comments

  1. Fermentera gödseln kanske kan vara en idé? Enligt Kajsa Sjaunas instruktioner. Minns inte riktigt nu vad hon använder, men kanske EmA?

  2. Får läsa hur hon har gjort. Jag undrar om det går fortare att fermentera gödseln? Tänker att problemet med att det är lite väl näringsrikt kvarstår och att hönsskiten måste spädas…? Hm… jag får läsa på lite. Tack för tipset!

Comments are closed.

Fler blogginlägg om liknande ämnen: