Några av våra underbara befjädrade vänner. På morgonen sitter det alltid ett gäng kalkoner på odlingsröset och lapar de första solstrålarna som når in i fruktträdgården. |
Växtsäsongen är väl att anses som över nu i slutet av november. Det är väldigt lite som växer när solen lyser med sin frånvaro och det börjar bli kallt. När inget växer behöver inte heller saker gödslas. Vilket leder till frågan: Vad ska vi göra med all gödsel?
Japp då gör vi en varmbänk. Check! Då har vi bara typ 20 nånting säckar kalkon- och hönsgödsel kvar… och antalet säckar ökar ju för varje vecka som går. Så vi konstaterade att vi måste börja kompostera skiten. Det finns några faktorer som är avgörande för att få en bra komposteringsprocess:
- Bra balans mellan kol och kväve (eller brunt och grönt som några säger)
- Lagom fuktigt
- Tillgång till syre
Det finns en uppsjö av åsikter om vad som är den ”rätta balansen” mellan kol och kväve. Vissa säger 9/10 kol och 1/10 kväve. Andra säger 2/3 delar brunt och 1/3 grönt. Men det som räknas som grönt kan ha en väldigt varierande halt kväve… och lika så med det bruna och halten kol. Det går ju att googla sig fram till hur mycket kväve respektive kol det finns i olika material, men vem orkar gör det? Alla dessa siffror gör att det hela verkar väldigt komplicerat. Det finns mängder av böcker där allt man kan tänkas behöva veta om gödsel och kompostering. Det är nog lätt att drabbas av ”analysis paralysis”, alltså att man överanalyserar så mycket att man inte kommer till skott. Själv orkar jag inte ens fundera på att börja analysera utan jag kommer att köra på känsla och utvärdera längs vägen. Naturen är väldigt sällan helt optimal med exakta halter av kväve, kol, fukt eller syre men hon verkar få det att funka bra ändå.
Efter att ha googlat en massa för att få lite inspiration på hur vi ska bygga vårt kompostsystem har vi bestämt oss för att göra något liknande det Charles Dowding har. Komposten kommer att ha tak och tre väggar och vi ska bygga det med så mycket ”skräp” som möjligt från gården. Vi har en del gammal plåttak som ska bli väggar. Syrrans före detta altantak i plast kommer bli taket på komposten och så kommer spillvirke att användas till stommen. Vattnet från taket måste vi självklart samla in eller använda på ett smart sätt. Vi kom fram till att enklast är det att anlägga en bädd under takets dropplinje. Det som växer i bädden kommer troligen även kunna tillgodogöra sig en del av näringen i komposten på andra sidan väggen. Win-win liksom! Om det är något jag har lärt mig från alla permakultur filmer jag sett på Youtube så är det att fundera på om saker kan ha flera funktioner. Komposten kommer att lösa vårt problem med att ha för mycket gödsel, den kommer att ge oss en massa fin jord samt att den kommer vattna och gödsla en odlingsbädd utan att jag behöver lyfta ett finger. Win-win-win!
Vi har dock ett problem kvar att lösa. Vi har ju stora mängder kväve (kalkon- och hönsskiten) att kompostera men ont om kol. Vi har förvisso tillgång till några balar kasserad ensilage och det bör gå att kratta ihop en del löv men det kommer inte räcka särskilt långt. Jag önskar att vi hade tillgång till stora mängder av träflis. Det är typ omöjligt att hitta någonstans att köpa träflis. Vi har lyckats köpa en släpkärra med träflis. Men stället vi köpte det från säljer egentligen inte träflis utan jag lyckades övertala dem då jag ville hemskt gärna ha träflis i gångarna i tunnelväxthuset till bröllopet. Förstår inte varför det ska vara så svårt att få tag på träflis! I USA verkar det krylla av träflis och man får det hemlevererat helt gratis! Nå väl, det blir nog så att vi får investera i en bensindriven flistugg (äger ingen traktor). Vi har ju gott om sly och små aspar på fastigheten som vi vill ta bort så det finns gott om material att flisa. Men tills dess att vi har en flistugg får vi köra med vår lilla kompostkvarn.
2 Comments
Fermentera gödseln kanske kan vara en idé? Enligt Kajsa Sjaunas instruktioner. Minns inte riktigt nu vad hon använder, men kanske EmA?
Får läsa hur hon har gjort. Jag undrar om det går fortare att fermentera gödseln? Tänker att problemet med att det är lite väl näringsrikt kvarstår och att hönsskiten måste spädas…? Hm… jag får läsa på lite. Tack för tipset!
Comments are closed.