Oasen på Åsens blogg

Fullt ös innan jul

Så här innan jul har de allra flesta fullt upp på schemat. Vi är inget undantag. Både igår och idag har varit fullt ös, ett väl planerat sådant. Som en del av min rehabilitering från utbrändheten funderar jag tillbaka på vad har vi lyckats åstadkomma de senaste två dagarna.

Torsdag:
Varje kvart var inplanerad för att hinna till soptippen innan de stänger. Först jobba som konsult fram till lunch. Äta och därefter åka på världens isigaste skogsväg till A för att fika med en del av släkten. Hälla i sig lite glögg och öppna lite paket. Halka sig in till stan och hämta ett släp. Åka till radhuset och fylla släpet fullt med möbler. Köra ut till gården. Tömma släpet och fylla det med den relativt nya dubbelsängen som fanns på gården. Åka tillbaka till stan och till syrran. Byta sängar och sen åka till tippen med hennes gamla. Tillbaka till radhuset och fylla släpet igen. Lämnar leriga fotspår i alla (vita) trappor i radhuset. Svär lite. Får moppa av dem sen. Åka till Willys och hämta ett paket, vår 4G router som vi väntat på i över 2 månader. Ut till gården. Konstaterar att vi bör flytta bäddsoffan från gäststugan till huset. Måste ju ha någonstans att sova nu när syrran fått sängen. Kämpar i evigheter över att få ut bäddsoffan genom dörröppningen på gäststugan. Svär väldigt mycket. Hur fan fick vi ens in den? Ut kom den i alla fall.  Pustar ut över att det nästan går smärtfritt att få in bäddsoffan i huset. Lagar mat och svär resten av kvällen då routern inte fungerar. Svär även när vi inser att vi måste flytta på soffan för att kunna bädda upp den. Jäkla hög med parkettgolv är i vägen…

Fredag:

Inte lite planerad dag, men minst lika full späckat. Börjar dagen med att vara informativ till Tele2 så att de fixar routern. Jobba till lunch som konsult. Tömma släpet (orkade inte göra det igår kväll på grund av den dumma bäddsoffan). Fylla släpet och bilen med diverse bråte/skräp. Sen tillbaka mot soptippen. Slänga skiten, åka in till stan och lämna tillbaka släpet. Åka till radhuset och fylla bilen med julmat, flyttkartonger och en kontorsstol så att monster kan sitta bekvämt hos syrran på jul. In till stan för att köpa de sista julklapparna samt lämna tillbaka lite elrör. Sen bar det av för att lämna stolen hos syster. Måste ju få plats med julmaten vi ska handla. Det viktigaste var att få tag på kalkonen, kronhjortsfärsen och renhjärtat från Magnus kött och vilt. Check! Nu var det till att andas djupt och sen köra in i smeten. Mot Ica Maxi och systembolaget. Gah! Folk kör ju som galningar. Svär lite till. Väl ute ur röran inser vi att vi har glömt bland annat julklapparna i radhuset… Hem igen och fyller bilen ytterligare. Påminner oss om att potatissäcken måste få plats också. Sen bar det av förbi mamma för att hämta våra paket till julstrumporna. Tack mamma! Vidare till kolonistugan för att hämta potatisen och de enstaka små bladen av grönkål som rådjuren lämnat. Kom på att vi kanske borde köpa mera fågelmat. Åker till Granngården. Upptäcker att det är super rea på vårlökar och vitlök. Blir så lycklig att jag nästan glömmer bort fågelmaten. Inte en aning om vart eller hur jag ska plantera allt, men det är ett senare problem. Mmm vitlök. Hungrig. Fundera på vad vi ska äta till middag och insett att vi glömt bort att äta lunch. Glömde planera in det… Äsch! Äntligen bär det av hem till gården. Bilen är så full att saker ramlar ut när jag öppnar bildörren. Martin packar ur resten jag tänder eld i pannan och börjar laga mat. Äta och sen däcka i soffan en liten stund för att streama Ernst med jul. Folk kan tycka vad de vill om Ernst. Jag gillar han! Martin inser att det är ”massa timmar” kvar på kvällen med att gå en våning upp och fortsätta med renoveringen. Jag skulle kunna gå och lägga mig nu. Bestämmer mig för att skriva detta blogginlägg och funderar på hur jag kan få vårt vardagsrum/matsal/sovrum mindre stökigt. Inte det lättaste med 3 ton parkettgolv mitt i rummet. Men en väldigt vis kvinna sa en gång: Ingenting är så enkelt som att åtgärda något som ser förskräckligt ut, sen. Det är mycket mycket svårare att åtgärd en person som har tappat livslusten. Bestämmer mig för att ta ett glas vin och lyssna på julmusik på högsta volym och bara njuta av att jag bor på världens vackraste plats och att jag har världens underbarast man i mitt liv!

Så här bor vi just nu. Jag trivs så bra här, trots att det är lite av en hinderbana att ta sig fram.