Jag vet inte om jag egentligen ”får” kalla min nybörjare, men jag känner mig som en. Som tonåring spenderade jag många timmar tillsammans med min mamma och mormor vid deras kolonistuga. Där var det blommor, främst rosor som upptog nästan all yta på kolonilotten. Jag fick med nöd och näppe en gräsplätt där jag kunde ligga och sola. (Desperat försök att bli annat än likblek.) Jag va egentligen inte jätte intresserad av att odla men gillade att vara där och hjälpa till.
 |
| Rotade bland mammas bilder på Facebook och hittade denna. Deras kolonistuga var med i Tusen Trädgårdar 2012. Ett underbart paradis med över 100 olika sorters rosor om jag inte minns fel. |
Jag och Martin började inte odla förrän sommaren 2016. I vår lilla radhusträdgård med en odlingsyta motsvarande kanske 6-7 pallkragar hade vi de klassiska sakerna: potatis, tomater, sallat, sommarmorötter och lite kryddor. Förra sommaren (2017) ökade vi odlingen med flera hundra procent genom att köpa en kolonistuga (stuglott 375 kvm + odlingslott 170 kvm). Där odlade vi allt från rödbetor, mangold och rädisor till majs, grönkål och purjolök. Vi har inte köpt en grönsak sen förra sommaren. På dessa två år har vi hunnit göra många fel. Oftast berättar man om sina framgångar men det är minst lika viktigt att berätta om sina misstag. Det är genom sina (och andras) misstag som vi lär oss och blir bättre.
 |
| År 2016 och vår odling i radhusträdgården. Skörden vart väldigt stor i förhållande till ytan vi odlade på. Martin fick senare gödslingsförbud på tomaterna (monstret i högra hörnet). Sista oktober plockade vi in de sista tomaterna och högg ner plantorna. När monstret låg utsträck på gräsmattan på allmänningen mättes de till över 4 m långa! |
Misstag som vi ska försöka låta bli att göra om:
- Att förkultivera grönsaker i typ feb-mars i rumstemperatur utan växtbelysning. Eller senare också för den delen om de inte står i ett fönster som söderut. Det känns som ett misstag alla måste göra. Få långa, taniga små trådar med hjärtblad på toppen… Ibland går de att rädda, ibland inte. Men det blir oändligt mycket bättre resultat med växtbelysning. Ännu bättre resultat blir det när man har det svalare än vanlig rumstemperatur. Nu har vi ju flyttat ut på landet och bor i ett gammal hus som värms upp med hjälp av ved. Inomhus temperaturen varierar mellan + 11-20. Något som verkar vara högst uppskattat av allt vi odlar, förutom chili som behöver mera värme för att börja gro. Ett problem som enkelt löses med inköp av en liten värmematta. Note to self: Så fort små plantor kommit upp så vill de ha mycket ljus, massor av ljus och svalare än vanlig rumstemperatur.
 |
| Mängder av små kålplantor så aldrig gick att rädda. |
- Att börja så saker på tok för tidigt. Detta misstag kommer vi troligen göra om flera gånger, fast med nya grönsaker. Förra året var det majs. Sådde dem i början av april och insåg sen att de skulle planteras ut efter 3-4 veckor, vilket vi gjorde. Vi försökte skydda dem med fiberduk och plast. Det hjälpte inte. Vi sådde nytt i början av maj och utplanteringen i slutet av maj gick mycket bättre och vi fick en väldigt fin skörd. I år är det nog rotselleri som såddes för tidigt. Såddes den 29 dec 2017. De grodde på nolltid och trots att den stått i en tolvgradig källare sen dess så är de riktigt stora. De hade gått att plantera ut för flera veckor sen. Om det inte hade varit 2 dm snö och en massa minusgrader…
- Att inte läsa på ordentligt om det man sår. Det är extremt viktigt att ta reda på grönsakens behov och storlek INNAN man sår något. Informationen på fröpåsen är extremt kortfattad och det underlättar enormt om man googlar en del på det man vill så. Våren 2017 missade jag helt hur stor nyzeeländsk spenat kan bli och sådde alla frön i påsen (ca 40-50 st). Dessutom på tok för tidigt. Nyzeeländsk spenat är en marktäckare och oavsett hur mycket man skördar så växer den bara mer och mer och mer och den tog över flera kvadratmeter odlingsyta.
 |
| Nyzeeländsk spenat. Man får extremt mycket mat på få plantor! |
- Att inte skriva upp vad man sår och när. Detta gäller inte bara på själva krukan utan det är en enorm hjälp, framför allt som nybörjare, att skriva upp i en dagbok eller almanacka vilka datum man SÅR, PLANTERAR UT och börjar SKÖRDA. Det är så mycket enklare att veta när man ska börja så saker nästa vår men även hur sent på säsongen kan man så och ändå hinna få skörd. Man kommer även att notera att tiden mellan sådd till skörd varierar beroende på tid på året. Sår man saker på sensommaren eller hösten bör man räkna med en längre utvecklingstid. Jag började skriva lite sporadiskt upp saker förra våren och ju längre tiden gick desto mer irriterad blev jag att jag inte skrivit upp när saker hade såtts. I år försöker jag vara rigorös med att skriva upp vad jag sår och när, men även när jag planterar om.
 |
| 14 augusti 2017. Allt frodas! Den frösådda gul löken blev enorma, rödbetorna lika så. Mera majs ska sås i år för att få vind- och insynsskydd till grannens odlingslott. Grönkålen som planterades lite väl tätt sprängde kålnätet några veckor senare. |
