Oasen på Åsens blogg

Vi har skaffat höns

Jag förstår verkligen inte vart all tid tar vägen. Dagarna bara flyger förbi. Det kanske kan ha något med att vi alltid har så fullt upp?

Vi har tagit våra första steg mot att bli lantisar på riktigt. Vi har skaffat höns! Förra fredagen tog vi en ”kort” bilresa upp till Munkfors (ca 27 mil enkel väg) för att hämta nio hönor och en tupp av rasen vit leghorn. Kan ju tyckas lite onödigt att åka så långt för höns men de va rasen vi ville ha, besättningen har den åldersstruktur vi var ute efter (några äldre och några yngre hönor) och de va väldigt billiga. Sagt som gjort så hörde vi av oss till säljaren och Martin kastade sig ut för att städa ur och renovera det gamla hönshuset och bygga ett nytt rede till dem. Två dagar senare åkte vi norrut. Resan gick bra, hönsen sov typ hela vägen hem och fortsatte att sova när Martin lyfte in dem i hönshuset. Vi sa god natt och kändes oss väldigt nöjda. Även hönshuset kändes nöjd, att äntligen få ha höns igen. Här kommer hönsen få det bra.

Redan dagen efter hittade vi två ägg och vi va lyriska! I all vår enkelhet trodde vi att hönorna skulle ta en liten paus från äggläggningen på grund av stressen med flytten. Vänta med att lägga ägg tills de kände sig som hemma liksom. Men det visar sig att höns har flera ägg på gång samtidigt och det är inte alls konstigt att de får något enstaka ägg de första dagarna efter en flytt för att sen göra ett uppehåll. Jag är dock fortfarande övertygade om att de lägger ägg för att de trivs så bra. Vi har fått ägg varje dag sen de kom och är just nu är vi uppe i 15 ägg. Inte illa med tanke på att bara är de fyra äldre hönorna som värper plus eventuellt någon av de yngre med tanke på att några ägg varit väldigt små.

Våra fina höns är inte så vana vid människor att de går att klappa än men de är orädda och äter gärna snön på Martins kängor när han går in för att byta vatten och fylla på foderautomaten. De är tydligen inte heller så vana vid att äta annat än hönsfoder. Jag kastade ut lite morots- och palsternacksskal till dem häromdagen och de va jätte skeptiska i början. De har även fått testa på torkade mjölmaskar. De är tok förtjusta i dem. Mycket bättre än morotsskal! Jag håller tummarna för att affärerna har mjölmaskar kvar i lager när de börjar rea ut fågelmaten. Då ska vi bunkra!

Hönsen trivs bra i sitt lilla hönshus men tanken är att de ska kunna gå ute i en stor hönsgård. Stolparna är i backen och nätet är inhandlat. Nu väntar vi bara på att snön ska försvinna…

Snö må hindra vårt byggande av hönsgården, men ack vad vackert det är med ett snöigt landskap!

PS. Följ gärna Oasen på Åsen på Facebook och på Instagram

2 Comments

  1. Grattis till tillökningen i familjen! Visst ser de ut att trivas och tänk sen så glada de ska bli när de får gå ut. Min erfarenhet är att höns kan ha ganska olika matvanor och en hel del hänger på vad de lärt sig äta som små. Mjölmask går förstås alltid hem. Instängda höns brukar också gilla kål av olika slag, medan helt frigående hellre förser sig med gräs och andra växter.
    Kul att hitta till en ny blogg.
    Lycka till med renovering och djur!
    /Anette

  2. Tack! Utgården är nästan klar, men sen kom snön igen… Men det tinar snart och då kan vi fortsätta. Hittade tips på nätet att grodda bland annat ärtor till höns så att de får i sig lite extra "grönt" och proteiner så här på vintern. Håller på att grodda för egen konsumtion just nu så det är bara att utöka 🙂

Comments are closed.