Oasen på Åsens blogg

En gård i permakultur anda

Jag minns faktiskt inte vart eller när jag först kom i kontakt med permakultur, men det måste ha varit i vintras någon gång. Jag kan inte påstå att jag har djupdykt i ämnet men det behöver man egentligen inte göra för att kunna leva och odla i permakultur anda. Jag läste en intervju med grundaren till permakultur Bill Mollison som var från 1991. Du kan läsa hela intervjun här. Där fick Bill frågan: Vad är din nuvarande bästa definition på den [permakultur]? Hans svar var helt klockren!

You could say it’s a rational man’s approach to not shitting in his bed. 

Det är precis vad det är! Det är att tänka logiskt, praktiskt och långsiktigt. Att utgå från sitt eget liv och platsen man bor på och göra den bästa av de förutsättningar som finns. En del av permakultur är att spara energi. Det gäller inte bara el och drivmedel utan även sin egen energi och energin som går åt för att producera alla de resurser som vi människor använder. För att kunna spara energi måste man tänka långsiktigt. Att spara energi kan innebära att man måste lägga mera tid, pengar eller energi här och nu för att i det långa loppet spara både tid, pengar och energi. Det är på denna punkt som det så många gånger brister i dagens samhälle. Politiker och folk i allmänhet tänker generellt väldigt kort siktigt. 


Långsiktigt är ett av nyckelorden för mig här på gården. Vi har tänkt bo här tills vi är gamla och grå. Ska vi göra något ska vi göra det ordentligt från början för att slippa göra om det sen, även om det tar längre tid eller kostar mera pengar just här och nu. Vi kommer att tjäna på det i längden. I en av Terry Pratchetts böcker finns Kapten Samuel Vimes ”Boots theory of socioeconomis undfairness”. Den beskriver att anledningen till att de rika är så rika beror på att de lyckas spendera mindre pengar. Men man kan lika gärna byta ut pengar i teorin mot tid eller energi. Lägger man mera pengar, tid eller energi från början, försöker göra det ordentligt från början, har man åtminstone större möjlighet att tjäna på det i längden. Kaptens teori:

”Take boots, for example. He earned thirty-eight dollars a month plus allowances. A really good pair of leather boots cost fifty dollars. But an affordable pair of boots, which were sort of OK for a season or two and then leaked like hell when the cardboard gave out, cost about ten dollars. Those were the kind of boots Vimes always bought, and wore until the soles were so thin that he could tell where he was in Ankh-Morpork on a foggy night by the feel of the cobbles. But the thing was that good boots lasted for years and years. A man who could afford fifty dollars had a pair of boots that’d still be keeping his feet dry in ten years’ time, while the poor man who could only afford cheap boots would have spent a hundred dollars on boots in the same time and would still have wet feet.”

 

Vår blivande äng. Här ska vi gynna den biologiska mångfalden, inte begränsa den. Här ska den frodas och blomstra!

Om några år kommer vi ha ett hållbart kretslopp här på gården och ett vackert hus som kommer hålla i minst 100 år till. Vi kommer att vara självförsörjande på grönsaker, frukt, bär och ägg. Större delen av all kött vi äter produceras här på gården. Odlingarna kommer vattnas med regnvatten och vårt BDT-vatten som renats genom ett system av dammar (såvida kommunen godkänner det). Gödningen till odlingarna kommer från vårt urin, våra komposterade fekalier samt täckmaterial som odlas på ängen och vår gräsmatta. Huset värms upp genom ytjordvärme och elen kommer från solpanelerna på taken. Och som bonus på allt detta kommer vi har en otroligt biologisk mångfald här på gården!

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Det här är vårt bidrag. 
PS. Följ gärna vår resa på Facebook eller Instagram. Där uppdaterar jag oftast flera gånger i veckan.